Ny avhandling om Helsingfors judiska historia

I helgen läste jag Laura Ekholms avhandling i ekonomisk och social historia Boundaries of an Urban Minority : The Helsinki Jewish Community from the End of Imperial Russia until the 1970s. Den är på engelska och finns nedladdningsbar som PDF i Helsingfors universitets digitaliska arkiv HELDA.

Författaren har ännu inte hunnit disputera (kommande lördag, 26.10), så jag skall fatta mig kort. Avhandlingen är mycket intressant läsning för oss som inte kan få nog med kunskap om minoriteternas roll i Helsingfors 1900-tal, och den visar hur de finländska judarnas historia både liknar många andra urbana minoriteters i Europa och skiljer sig från dem. Det är främst andra världskriget som får de finländska judarnas egen historieskrivning att vika in på ett eget, närapå unikt spår, som ändå gick att anpassa till de sionistiska ideal som gjorde intryck på samfundet redan långt före århundradets omvälvningar.

Ekholms avhandling fokuserar på det judiska samfundets yrkesverksamhet i Helsingfors och visar hur emancipationen av de finländska judarna (yrkesfrihet och fulla medborgerliga rättigheter 1918) inte medförde stora förändringar. Det var främst klädeshandeln och konfektionen som sysselsatte många små och en handfull stora familjeföretag. Ekholm uppmärksammar de historiska och sociala rötterna till denna specialisering. Judarna kom till Finland som soldater i den kejserliga armén, och garanterades därför vissa minimala rättigheter utöver de extremt diskriminerande gustavianska lagarna som ännu var i kraft. Detta ledde också till en stark identifikation som kantonisternas ättlingar.

Medan en del finländska antisemitismforskare häpnadsväckande nog hävdat att de finländska judarnas fattigdom och oansenlighet förhindrade utbredning av antisemitiska föreställningar, visar Ekholm att judarnas växande välstånd och samhälleliga inflytande sammanföll med att majoritetsbefolkningen slutade uppmärksamma deras "judiskhet". Judiska familjers och personers insatser i Finlands (och Helsingfors) historia har länge ignorerats eller presenterats lösryckt ur ett större sammanhang. Till exempel är det välbekant som historiskt kuriosum att finländska judar deltog i landets försvar till och med sida vid sida med Wehrmacht, men få är medvetna om vad det innebar för Finlands judiska samfund att gränsöverskridande släktband och nätverk av affärskontakter och judiskt föreningsliv krossades av Förintelsen.

Ekholms avhandling innehåller visserligen en hel del språkliga skönhetsfel (en korrekturläsare borde väl kunna fånga upp de flesta) men den är ett välkommet bidrag till forskningen som på just senare år äntligen tagit sig an ämnet och visat att judarnas historia i Finland är långt ifrån färdigskriven - och att Finlands historia måste vidgas till att omfatta alla finländare, annars kommer vår förståelse av den förbli bristfällig och teleologisk.

Andra läsvärda engelskspråkiga publikationer om ämnet:
Finland's Holocaust: Silences of History. Muir, S. & Worthen, H. (eds.). Palgrave Macmillan 2013
Finland in World War II: History, Memory, Interpretations. Kinnunen, T. & Kivimäki, V. (eds.). Leiden: Brill 2012