En svensk tiger är ett begrepp eller motto som dyker upp med jämna mellanrum, men vad betyder det egentligen och var kommer det ifrån? Det är lätt att tro att det handlar om att svenskarna exempelvis är starka som tigrar, särskilt när du ser den blågulrandiga tigersymbolen tillsammans med mottot, och det är delvis rätt. Men faktum är att mottot egentligen inte anspelar så mycket på själva djuret tigern, utan snarare på tiger som i att vara tyst och inte prata. Att prata är silver att är tiga är guld, är ett uttryck av liknande karaktär.
En svensk tiger började som ett motto under andra världskriget och togs fram för en kampanj. Skaparen bakom annonsförslaget som senare blev Vaksamhetskampanjen var Bertil Almqvist och han gjorde det för Statens Informationsstyrelses räkning. Syftet med kampanjen var helt enkelt att få svenskarna att tiga och inte prata om sådant som kunde skada Sverige under en tid när hotbilden blev allt större. Andra världskriget startade 1939 och kampanjen togs fram två år senare, alltså år 1941.
Både ett verb och ett substantiv
Du som tror att den svenska tigern syftar till att visa på svenskarnas styrka har delvis rätt. Kampanjen hade nämligen en dubbel betydelse och kan tolkas både som ett verb och ett substantiv, även om den främsta tanken var att folket skulle tiga och inte riskera rikets säkerhet genom att avslöja hemligheter. Verbet är med andra ord tiga, tiger och teg. När kampanjen tolkas som ett substantiv syftar det till att svensken ska vara som en tiger, alltså stark, smidig och lite farlig, vilket också var egenskaper som kunde behövas hos folket under så utsatta tider. Det går att argumentera för att den dubbla betydelsen skänkte extra styrka till kampanjen.
Symbolens spridning
Som redan nämnts kommer mottot ofta i kombination med en symbol som föreställer en randig tiger i blått och gult. Störst spridning fick symbolen under själv kampanjperioden då den trycktes upp på diverse ställen och föremål. Den förekom bland annat i allt från caféer och restauranger till tågkupéer och matrum, på tidningar, böcker, kuvert och resväskor. Under kampanjen spreds bilden i omkring 400 000 exemplar. Symbolen förekom även i form av en nål att fästa på kläderna, likt en majblomma, med texten ”jag” över. Efter kampanjen slutade bilden att spridas men fortsatte länge att användas av Försvarsmakten som en symbol för den svenska säkerhetstjänsten.
Juridiska tvister
Att Försvarsmakten använde symbolen i sin organisation skulle senare leda till en juridisk tvist, då bilden var upphovsrättsskyddad av Beredskapsmuseet och inte fick eller får användas fram till år 2042 utan tillåtelse. Försvarsmakten såg bilden som sitt eget varumärke, men Beredskapsmuseet som tog över upphovsrätten från Almqvist dödsbo höll inte med. Den juridiska tvisten började år 1997 och det skulle dröja 10 år innan parterna till slut kom överens och Almqvist döttrar fick 300 000 kronor vardera medan Beredskapsmuseet fick 100 000 kronor. Försvarsmakten ville tidigare ge en högre ersättning på 900 000 kronor till den svarande parten om de samtidigt fick fortsätta använda symbolen, men det fick de inte.
En svensk tiger i kulturen
I dag är den svenska tigern en av landets mest kända symboler och den har figurerat på flera håll inom den svenska kulturen. Mottot har förekommit som titeln på en film, det har förekommit i böcker och i utbildningssyften framför allt för SVT:s räkning. Du som sitter bänkad framför Sagan om Karl Bertil på julafton kan också ha noterat att den blågulrandiga tigern förekommer som dekoration på väggarna i en av huvudpersonernas rum. Och har du inte sett den i några av dessa sammanhang brukar den vara en del av historielektionerna i skolan när det talas om andra världskriget och Sveriges inblandning i kriget.