Varje år i december skiftar hela Sverige från grått och trist till ett land fullt av ljus och glädje. Det är julen som står på glänt och välkomnar alla hårt arbetande själar in i sin värme. Julen innebär inte bara ledighet för svenskar utan framförallt gemenskap, kärlek och tacksamhet. Att julen har blivit en stark svensk tradition är något som ofta tas för givet och det många inte vet är att den svenska julen är en relativt ny tradition. Det var först på 1800-talet som julen började ta den form som den nutida traditionen har och idag kan den svenska julen klassas som unik i ett globalt sammanhang.
Varför kan den svenska julen påstås vara unik? I Sverige firar man julafton den 24:e December. Det är en dag som är fylld med traditioner ifrån morgon till kväll. När svenskarna har fullt upp att dela ut paket och äta julmat så har de flesta av världens julfirande länder fortfarande inte börjat. Den internationellt kända dagen för julfirande är den 25:e December. Då har tomten varit förbi under natten och barnen kan endast drömma om hur han kunde vara så tyst. Detta kommer från den nordiska kristna tron om att Jesus födelse inföll den 24:e December, en tradition som växt sig så stark att det i dagsläget skulle vara svårt att ändra på.
En kulturell tradition eller religiös högtid?
Den svenska julen härstammar från en hednisk tradition som senare blev en del av den kristna religionen. För många är det välkänt att det är Jesus födelse som firas under julen och många smyckar sitt hem med små krubbor och julstjärnor som symboliserar den kristna högtiden. Julen firas dock även hemma hos svenska ateister eller svenskar med andra religiösa grunder, vilket i nutid faktiskt inkluderar majoriteten av alla svenskar. Därmed går det att ifrågasätta ifall julen kan klassas som en religiös högtid i modern tid, numera har julen blivit en kulturell tradition i Sverige. Den svenska julen är alltså inkluderande för mångfald och har i modern tid ett annat syfte.
Julen innebär omtanke
Då julen inte längre i huvudsak har religiösa syften i Sverige så har den fått andra fokusområden. Den svenska julen har ett stort fokus på att inkludera alla, vara omtänksam och framförallt uppmärksamma ensamhet. Att vara ensam på julen är något som många ser allvarligt på och är rädda för då den svenska kulturen innebär att man förenas med sina nära och kära under juldagarna. Därmed har det blivit en del av traditionen att hjälpa andra under julen. Det kan innebära att man skänker en eller flera gåvor eller kanske bjuder hem en ensam vän på julafton. Att vara omtänksam är en viktig del av den svenska jultraditionen och kulturen.
Mannen med paketen
Omtanke under julen kan också förknippas med att ge varandra julklappar. Trots att det ofta är uppenbart vem som köpt paket till vem så finns det en stark tradition som håller i sig, nämligen den med jultomten. Varje julafton så kommer det en rödklädd man med en säck full med paket över axeln och gläder både stora som små. Den svenska traditionen med jultomten syns bland annat t Viktor Rydbergs litteratur och då framförallt hans dikt om tomten. Det är en dikt skriven under 1800-talet som har bidragit till den jultomte som fortfarande besöker många svenskars hem under julafton – en väldigt speciell man som växt sig till en stark jultradition.
Frosseriet utav julmat
På julafton är det likväl en tradition att duka upp en stor buffé utav goda ting. Det svenska julbordet är traditionsenligt fullt av kött och mycket fett. Under julen tog man förr i tiden tillfället i akt att fira till det lite extra. De snåla ransonerna under året innebar en möjlighet till frosseri under julen. Allt protein och fett gav kroppen ett extra energipåslag och var årets höjdpunkt. Detta frosseri lever kvar än idag och julen blir ett tillfälle att äta extra mycket och kanske än mer än man behöver. Att rätter såsom dopp i grytan och Ris à la Malta ännu serveras har vi traditionerna att tacka.